Reformförslag för att förebygga våld mot barn

28 september 2025, Lena Hellblom Sjögren, filosofie dr, legitimerad psykolog

I den nya Socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli 2025, uttrycks mycket goda intentioner. Den nya lagen, baserad på utredningen ”Tryggare hem för barn” har dock behållit karaktären av ramlag, dvs. en lag med allmänna mål men utan preciserade lagparagrafer att följa. Detta ger fritt spelrum för det godtycke som har dokumenterats under flera decennier sedan den första SoL på 1980-talet – då den tyska tidningen Der Spiegel skrev om ”Kindergulag in Schweden.”

Mot bakgrund av att den forskning som finns om hur illa det går för placerade barn, senast genom Ronja Helénsdotters SNS rapport 2024, är det stöd som borde vara viktigast, sett ur barnets perspektiv, att ge stöd till barnen i deras egna familjer – inte i så kallade familjehem, eller i HVB-hem.

I den nya Föräldrabalken, som trädde i kraft den 1 januari 2025 uttrycks likaså mycket goda intentioner för att minska barns utsatthet för våld. Samtidigt har rekvisiten för vad som definierar ett barns bästa – egentligen korrekt översatt BARNETS BÄSTA INTRESSE – ändrats så att barnets rätt till nära och regelbunden kontakt med sina båda föräldrar är borttaget.

Det är allvarligt är att det våld som består i att en pappa eller mamma, som vill ha egen kontroll över barnet då föräldrarna går isär, över huvud taget inte nämns. Det handlar i dessa fall om en förälder som försvårar och/eller helt förhindrar barnets kontakt med den andra föräldern, och påverkar barnet till att självt tro att det är barnet som inte vill ha kontakt med denna förälder. Det är svårt att tänka sig ett större våld mot ett barn än att i praktiken, drastiskt uttryckt, döda, en god nog förälder som barnet tidigare älskat. I Danmark har lagstiftningen ändrats så att detta som på engelska ibland kallas ”Parentechtomy” ses som ett brott. Likaså måste i komplicerade vårdnadstvister alltid undersökas om det kan vara fråga om föräldraalienation, dvs. om det, som numera inom den omfattande forskning som finns om detta, ses som en allvarlig form av psykisk barnmisshandel.

Nedan ger jag fem reformförslag för att både minska våldet mot barn – och samtidigt öka barnens – och även de biologiska familjernas – rättssäkerhet:

1. Reformera SoL, Socialtjänstlagen, till en detaljerad lag med lagparagrafer att följa, dvs. ersätt den socialtjänstlag vi har i dag med precisa lagparagrafer att följa. Denna nya lag bör ersätta den ramlag, Sverige haft i drygt 40 år – och som uttolkas skönsmässigt av de socialtjänsthandläggare, socialsekreterare, som ska efterleva lagen.
2. Inför kännbara straff när grundlagens krav om saklighet och opartiskhet i myndighetsutövningen inte efterlevs av socialsekreterare med flera.
3. Ge socialsekreterarna en legitmiation att försvara, och gör dem till medarbetare i multiprofessionella team i skolor, och som anställda inom socialtjänsten.
4. Erbjud en förlängd och specialiserad utbildning tillsammans med manliga kollegor och återinför det individuella tjänstemannansvaret för samtliga handläggare alla nivåer inom socialtjänsten.

4. Utveckla nationella riktlinjer för hur utredningar inom socialtjänsten skall göras, både i vårdnadsmål och i LVU-mål utifrån vad som enligt vetenskap är känt om barns grundläggande behov av kärlek och bekräftelse från båda sina föräldrar (eller de som finns som föräldrar under barnets liv) för att barnen själva ska må bra och utvecklas väl, samt utifrån vad som är stadgat om barnets bästa intresse – och barnets mänskliga rättighet:

• till liv och hälsa (Art.6)​
• till familjeliv (Art. 9)​
• till att behålla sin identitet (Art. 8)​
• till att FRITT få uttala sin egen mening (Art 12)​
• till att aldrig utsättas för någon form av våld, inkluderade det mentala våld som föräldraraalienation innebär (Art. 19).​