Rättssäkerhet för barn och deras familjer?

29 september 2025, Lena Hellblom Sjögren

I en demokratisk rättsstat är det väsentligt att vi medborgare kan ha tilltro till våra myndigheter och vårt rättssystem. Jag vill leva i en demokratisk rättsstat där jag, mina barn och barnbarn, samt övriga medborgare, kan känna förtroende för myndigheter och hysa tilltro till rättssystemet.

Det jag kunnat studera under nu drygt 34 års arbete som psykologisk sakkunnigutredare, huvudsakligen i komplicerade vårdnadsmål med störda barn-familjerelationer och ofta familjevåld, är att det finns brister ochs systemfel som minskar rättssäkerheten för barn och familjer. 

Nedan tre frågor som berör möjligheterna att fatta beslut som inte kränker grundlagens krav på saklighet och opartiskhet i myndighetsutövning och som inte kränker barnets bästa intresse baserat på barnets grundläggande behov för sin egen hälsa och utveckling av att få kärlek och bekräftelse från båda sina föräldrar, eller de som är som föräldrar för barnet (dvs. inte främmande vuxna som avlönas och arbetar på uppdrag av socialtjänsten), på barnets mänskliga rätt till familjeliv, till bibehållen identitet, till att inte utsättas för någon form av våld (sålunda inte heller våldet det innebär att avskiljas från en älskad och god nog förälder och vändas mot denna) och till att fritt få uttala en egen mening.

1. När en riksdagspolitker, Olle Möller (s), interpellerat om ”Lex Adam” vilket skulle ge politikerna i socialnämnden rätten att begära in oberoende dokumentation för att kunna bedöma om denna underbygger ansvariga socialtjänsthandläggares beslut, kallat förslag till beslut, svarade ansvarigt statsråd den 4 september 2025 att detta inte behövs. Svaret gavs bl a med hänvisning till den nya förbättrade Socialtjänstlagen. 

FRÅGA: Blir det som benämns  ”socialnämndens beslut” efter det som, enligt ovanstående klargörs, är en fråga om en formell signering av politikerna i socialnämnden, mer underbyggt, rättssäkert för berörda barn av att Sverige fick en ny socialtjänstlag den 1 juli 2025? Blir beslutet demokratiskt?

2. Sedan socialtjänstlagen infördes har socialtjänstens handläggare, benämnda socialsekreterare, givits rätten och makten att själva tolka den lag som de skal tillämpa i sin myndighetsutövning. Även Lagen om vård av unga tolkas av dessa myndighetsutövare som underlag för de administrativa besluten som formellt  tas av socialnämnden som underlag för besluten i förvaltningsdomstolarna. När en förälder i en allmän domstol tillerkänts ensam vårdnad, och en socialsekreterare fattar beslut om akut tvångsomhändertagande med placering hos den ena föräldern ”nullifieras” tingsrättens beslut. Detta hände i ”Fallet Adam” och har hänt i flera fall jag utrett.

FRÅGA: Är det ämnat att underbygga medborgarnas förtroende för rättssystemet att ett tingsrättsbeslut kan bli helt utan verkan genom en socialsekreterares beslut? 

3. När barn genom beslut om tvångsomhändertagande tas från sin egen familj och placeras hos främmande, kallas detta främmande hem för familjehem. En del barn placeras i så kallade HVB-hem, Hem för Vård och Boende, och ytterligare en del i låsta institutioner, så kallade SIS-institutioner. För närvarande pågår en offentlig utredning med syftet att höja kvaliteten på placeringarna av barn och också hitta flera placeringsmöjligheter. Utredningen leds av en person som själv varit familjehemsförälder i över 30 år.

FRÅGA: Är det ämnat att underbygga medborgarnas förtroende för Sverige som en demokratisk rättsstat att ge en, som själv varit avlönad för att andras barn varit placerade hos honom att vara nationell samordnare och utreda behov av flera placeringsmöjligheter? Kan medborgarnas förtroende för denna utredare antas öka genom att hans uppdrag är att utgå från att barn – och ännu flera barn – fortsatt skall placeras hos främmande vuxna – trots att ännu ingen statlig utvärdering finns om vilka effekterna är av dessa placeringar (något som efterfrågades av UNICEF 2013) ?

”Nationell samordnare för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2023:G)

Delredovisning 2024-11-26

Uppdraget som gavs av Socialdepartementet 2024:

• Kartlägga och analysera omfattning av platsbrist i familjehem, HVB, stödboende och SiS

• Kartlägga hur resultatet av tillsyn tas tillvara i det systematiska kvalitetsarbetet

• Föreslå åtgärder för fler platser som bättre svarar mot barn och ungas behov

• Sprida goda exempel på samarbeten och kvaliteten genom hela vårdkedjan”