Jans segelbåt  hittades i skärgården nära fastlandet den 26 augusti 2021. Han hade seglat ensam från Gotland mot Norrköping. Jan var en äventyrare. Han var också en trygg självklar människa med stor medmänsklig värme och stark känsla för vad som är rätt och för vad som är fel. Hans ofta handfasta stöd till föräldrar i vårdnadstvister har i flera fall haft avgörande betydelse för dessa. Och han har varit envis som få berättar en farmor, som är djupt tacksam för hjälpen och stödet Jan gav.

En mycket fin bild av vem Jan var och om vad han gjort, ges av hans son Erik, intervjuad i Östgöta Correspondenten den 5 oktober 2021. Jan arbetade som stridspilot i Flygvapnet innan han kom till Saab som testpilot och chefsingenjör.

Vi minns honom i hans enträgna och kloka stöd till barn, föräldrar, far- och morföräldrar, när det obegripliga drabbade dem i form av att inte längre få vara med varandra på ett självklart sätt i en gemensam vardag, trots att ingen av dem skadat barnen, så att det därför skulle ha funnits en rimlig anledning för barnen att plötsligt vända sig mot den tidigare älskade mamman, pappan, farfadern, morfadern, farmodern eller mormodern.

Jan hade tre enkla regler för föräldrar som separerat för att göra det så bra som möjligt för både barnen och dem själva:

1.     Håll det överenskomna schemat.

2.     Prata inte skräp om varandra.

3.     Sköt ditt.

När det blev tal om att föräldrarna var i svår konflikt med varandra och därför inte kunde komma överens och samarbeta, ställde han den enkla frågan: OM jag tar din cykel och du vill ha tillbaka den, har vi en konflikt då? Analogt: OM ena föräldern tar barnet från den andra föräldern och denna förälder vill att barnet ska få ha BÅDA föräldrarna i sitt liv – har föräldrarna en konflikt då? Är de båda ”lika goda kålsupare”? Eller är det så att den förälder som inte självklart förstår att barnen inte ska separeras från sin ena förälder i samband med att föräldrarna separerar, behöver hjälp till en sådan insikt?

Det som tyvärr händer, i växande utsträckning, är att den förälder som tagit barnet från den andra, påverkar både barnet och de hjälpinstanser denna förälder söker. Denna förälder uppfattas oftast som den goda och skyddande föräldern, eftersom denna förälder söker stöd för att ”skydda” barnet mot den andra föräldern, som på olika sätt beskrivs som olämplig och/eller farlig.

Jan var med i styrelsen för den studiegrupp i Norden som studerar detta fenomen, som på norska kallas FÖRÄLDRAFIENTLIGGÖRANDE. Det betyder att en av barnet tidigare älskad förälder, som inte gjort barnet illa, görs om till en fiende. Den föräldern blir en främmande som barnet, likt de vuxna i sin omgivning, börjar kalla vid förnamn i stället för mamma eller pappa. 

Barnet börjar att själv tala om denna mamma eller pappa som olämplig och farlig eftersom det är det barnet får höra av den förälder som tagit kontrollen över barnet, oftast den som barnet bor med. Det är den föräldern som styr barnets liv. I och med avskiljandet och den påverkan som sker i form av daglig inlärning när barnet inte längre får möta den andra föräldern i naturlig miljö kan barnet inte längre rätta till fiendebilden genom sina egna erfarenheter. Barnet får både en splittrad omvärldsbild och en inre splittring.

Detta för barn skadliga förhållande ville Jan göra något åt. Han var med och arrangerade en internationell konferens i Stockholm i september 2018 för att yrkesverksamma, politiker och allmänhet, skulle börja få upp ögonen för denna form av psykisk barnmisshandel också i Sverige. Han var kassör i föreningen och klarade att på ett galant sätt redovisa räkenskaperna. Som en annan föreningsmedlem sammanfattade: Jan var kunnig, envis och fullständigt orädd. Oräddheten delade han med sin stridspilotkollega från Flygvapnet, som berättade att Jan också där var en uppskattad medarbetare.

Jan Angner var en mångkunnig människa, som vi saknar djupt.

Styrelsen och medlemmarna i den nordiska gruppen som studerar föräldrafientliggörande, vilket på engelska kallas Parental Alienation, förkortat PASG Nordic, genom dess ordförande Lena Hellblom Sjögren