Oförsonlig fientlighet och tillräckligt god föräldraförmåga

Allmänt om föräldraalienation=främmandegörande av en mamma eller en pappa

Litet PM av Lena Hellblom Sjögren mars 2017

 

DE TRE O:NA

I stället för det långa och något främmande ordet föräldraalienation kan vi tala om de tre O:na som skadar barn i vårdnadstvister:

Omotiverat avskiljande från den ena föräldern.

Oberättigad påverkan på barnet att bli avståndstagande mot den förälder barnet avskilts från utan grund.

Oförsonlig fientlighet, i en hovrättsdom nyligen kallad MISSTRO, från den förälder som tagit – eller försöker ta – egen kontroll över barnets liv.

 

Oförsonlig fientlighet är, enligt den danske domaren Svend Danielsen en av två giltiga grunder för en domstol att döma så att denna förälder inte längre ska kunna ha kontrollen över barnet.

Genom att ge ensam vårdnad till den förälder som förstår att det inte är barnen som har skilts sig, utan att barnen behöver och har rätt till kontakt med båda sina föräldrar och dessa nätverk kan en domstol hjälpa barnen att komma ur den situation som kan liknas vid en gisslansituation, eller att vara medlem i en sekt. Några domar senaste tiden ger hopp inför framtiden.

Men det gäller för domstolarna  att förstå att också mammor som anklagas för att vara psykiskt störda (trenddiagnos som sätts utan kvalificerad grund är MSbP/Muncchausen Syndrome by Proxy), kan vara lika falskeligen anklagade för detta, som pappor som grundlöst anklagas för att vara förövare av våld/sexuella övergrepp.

 

BARNETS BÄSTA

Barnets bästa är att under sin uppväxt fram till vuxen ålder få kärlek och bekräftelse samt tillräckligt god omvårdnad i vardaglig kontakt med båda sina föräldrar och sina familjenätverk på bådas sida. Detta utesluter sexuella, fysiska och psykiska övergrepp, kvarhållande och bortförande.

Barnets bästa är också att bli lyssnad till och tagen på allvar när barnet, korrekt upplyst med oberoende information med hänsyns tagen till barnets ålder och mognad, fritt får uttrycka sina egna tankar och meningar om sin situation, utan att aldrig någonsin ställas inför att välja mellan sina föräldrar.

 

TILLRÄCKLIGT GOD FÖRÄLDRAFÖRMÅGA

Att vara en tillräckligt god förälder innebär att uppfylla barnets bästa, definierat enligt ovan. Det är föräldrarna som går isär, inte barnen. Till tillräckligt god föräldraförmåga hör insikten om att det är barnets grundläggande behov och både lagliga och mänskliga rätt att få växa upp utan att få någon del av sitt familjenätverk avklippt.

Att ta bort den ena föräldern ur barnets liv utan att det varit motiverat utifrån kompetent utförd utredning gjord med iakttagande av grundlagens krav på saklighet och opartiskhet i myndighetsutövning, innebär att påföra barnet skador, som ofta är allvarliga och livslånga.

Lena Hellblom Sjögren 2017-03-02