Tunnelseende och trosföreställningar

Tunnelseende och trosföreställningar

Lena Hellblom Sjögren 2017-03-17

Det är mänskligt att se och uppfatta det som vi tror oss se och lärt oss att uppfatta som det väsentliga. Detta vi lärt oss behöver dock inte vara sant. Det kan till och med vara helt åt pipan fel.
Men det får vi ju aldrig reda på om vi hela tiden ser det vi lärt oss se som det väsentliga och därmed tror oss se.
Gör vi så upptäcker vi inte heller att vi har ett tunnelseende. För det är så det kallas när vi stänger av vårt seende och vår uppfattningsförmåga av allt annat än det som förstärker det vi lärt oss se som det väsentliga och det som vi tror på.


Barnahus, Barnafrid, Barnskyddsråd , skyddade boenden och allt vad som skapats för många skattemiljoner under nu två decennier fylls av människor som är uppfyllda av sin goda vilja och ambition att skydda barn. Vad förenar dem?
Jo, en tro på att det väsentliga som barn behöver skyddas från är mäns våld mot kvinnor och barn. Alla dessa välvilliga barnskyddare har lärt sig att mäns våld mot kvinnor och barn är vår tids stora problem. De stänger av för uppgifter från BRÅ om att både pappor och mammor utsätter varandra för övergrepp. De stänger av uppgifter om att mammor misshandlar och utnyttjar sina barn sexuellt. De stänger av för den massiva kriminalstatistik som visar att det vanligaste våldet är det mellan män, dvs. män som utsätter andra män för våld.

Vad blir resultatet? Jo, att den goda intentionen att skydda barn från pappors våld och övergrepp i stället kan skada barnen som de tror sig skydda. Detta har jag sett i alltför många av de många svåra vårdnadstvister som jag under 25 års tid utrett. Den advokat som Kanal 100 gjort film om med namnet ”Advokat i barnens tjänst” * vet jag åtminstone i två fall som jag noga har utrett har fått minst sju barn att tro att deras pappa varit våldsam när all dokumentation i målen visade något annat – till nackdel för mamman. Men själv uppfattar denna advokat att hon hjälpt dessa barn och sett till att för alltid skydda dem från deras pappor som i hennes ögon, med det tunnelseende hon har utifrån sin tro, är så våldsamma/dumma att det är riktigt att eliminera dem helt och hållet från barnens liv. Hon som ombud för mammorna har i praktiken hjälpt dessa mammor att bildlikt talat ta livet av barnens pappor – till men för barnen enligt den forskning och ackumulerade erfarenhet som finns.

Det kunde med en annan advokat ha varit mammorna som blivit offer och förlorat sina barn – till men för barnen. Ty under senare år har en annan trosföreställning spritt sig, den att mammor är psykiskt störda, en del av dem på det sättet att de tar sina barn till sjukvårdsbesök i onödan, eller gör sina barn sjuka och söker vård för de symtom de orsakat sina barn. Denna diagnos kallas MSbP. Det utläses Munchhausen Syndrom by Proxy och triggar igång mångas fantasiföreställningar. Diagnosen ställs inte sällan av andra än psykiatriker, i ett växande antal fall av socialsekreterare. I dessa fall får pappor hjälp att bildlikt talat ta livet av barnens mammor. Det blir, utifrån vad jag sett, allt vanligare.

Båda dessa så kallade skyddsåtgärder: att skydda barn från pappor som tros utsätta barn för övergrepp och att skydda barn från mammor som tros vara psykiskt störda leder till:

  • Ogrundade avskiljanden av barn från en pappa/mamma och dessas familjenätverk,
  • Otillbörlig påverkan på barnen att se denna pappa/mamma som farlig och som fiende, utifrån en
  • Oförsonlig fientlighet från den förälder som tagit/tar kontrollen över barnen och fått barnskyddare som sina allierade.

De tre O:na ovan är ett sätt att med svenska begripliga ord beskriva det som, internationellt sett, har en gemensam samlingsbeteckning, numera oftast förkortat till PA (Parental Alienation). Se ca 12 000 referenser från ett stort antal länder i litteraturdatabasen för PASG- Parental Alienation Study Group: http://mc.vanderbilt.edu/pasg/

 

  • I presentationen av advokaten i fråga står att hon ”är drivande i kritiken mot PAS…en teori för att bortförklara barnens berättelser om övergrepp och våld.”