En demokratisk rättsstat?

Funderingar av Lena Hellblom Sjögren, filosofie dr, legitimerad psykolog och författare till doktorsavhandlingen 1985. FRÅN PRIMITIV TILL ORGANISERAD DEMOKRATI

Efter Ekonyheterna nyss, den 29 juni 20, funderar jag över vad som karakteriserar en demokratisk rättsstat.

I nyhetsinslaget uttalade sig olika partipolitiker om att de inte tänker ge makt åt politiker från ett annat parti som de inte tycker om.

 

Är det vissa politiker som ska ge andra politiker makt?

Eller är det folket som går till val som skall styra vilka politiker de vill ge sitt förtroende att besluta?

 

Skall grundlagen göras om – och ersättas med att all makt skall utgå från vissa politiker? Om folket väljer fel i vissa politikers ögon – skall då dessa politiker välja ett annat folk?

Då kan också grundlagens krav på att myndighetsutövning skall utövas sakligt och opartiskt, ett krav som tyvärr inte efterlevs, strykas.

 

Men detta vill jag inte. Jag anser det oerhört väsentligt att medborgarna i vårt land skall kunna ha förtroende för riksdag, socialtjänst och övriga myndighetsutövare inom vården, samt för rättssystemet.

Om detta förtroende undergrävs, så som sker i dag, till exempel då barn grundlöst skiljs från en eller båda sina föräldrar och påverkas att ta avstånd från sina föräldrar och sitt familjenätverk, innebär det ett hot mot den demokratiska rättsstaten. Plus att det skadar barn och familjer. Detta borde vara en valfråga.