Den 1 augusti 2016 kom ännu en larmrapport (se Expressen 2016-08-01, Kommunen tog barnen efter hårt kritiserat test ”http://www.expressen.se/nyheter/stefan-och-lena-blev-berovade-pa-barnen/” om ett otillförlitligt test som används av socialtjänstens handläggare, vilket föranleder denna publicering av det senaste brevet jag skrivit till socialstyrelsens ledning.

Socialsekreterarna famlar efter instrument att använda i sina svåra och ansvarsfulla utredningsuppdrag. Därav den upprepade och den befogade frågan om varför socialstyrelsen inte hjälper socialsekreterarna genom att översätta de standardiserade, väl utprövade och globalt använda utredningsinstrument som finns. Varför lämnas socialsekreterarna i sticket?

Generaldirektör Olivia Wigzell 2016-05-26
Socialstyrelsen
Stockholm

Bästa Olivia,

Socialstyrelsen har ett mycket stort ansvarsområde och svåra arbetsuppgifter.
En av dessa inkluderar att förse socialtjänstens handläggande socialsekreterare med råd och anvisningar för deras löpande ansvarsfulla arbetsuppgifter.
Under 25 års tid har jag ingående studerat socialsekreterarnas utredningar , både barnavårdsutredningar och utredningar angående boende, vårdnad och umgänge. Det som slagit mig är bristen på utredningsinstrument. BBIC kan utgöra en hjälp ibland att strukturera arbetet, men det är inte ett enkelt handgripligt – och standardiserat utredningsinstrument – och det är sådana som skulle behövas i det reguljära arbetet av flera skäl:
Underlätta det löpande arbetet.
Få fram referenspunkter vilka skulle möjliggöra uttalanden om förändringar över tid när det behövs.
Få fram ett tillförlitligt underlag för ofta livsavgörande beslut, eller som det heter förslag till beslut.
Öka rättssäkerheten för barn och familjer.

De två instrument som t.ex. skulle kunna börja användas i det reguljära arbetet ganska omgående är det av WHO utvecklade scanninginstrumentet för att mäta barns mående: KIDSCAN, samt PARQ child (short form) (PARQ/Parental Acceptance Rejection Questionnaire), för att mäta barnets egna upplevelser av sin mammas och pappas beteende, utvecklat av professor Ronald Rohner.
Detta instrument omnämns lite närmare i den skrift jag medsänder, och som förhoppningsvis kan vara av intresse.

Någon form av bekräftelse på att Du emottagit detta brev, samt gärna någon kommentar emottages tacksamt,

Med vänliga hälsningar

Lena Hellblom Sjögren

Detta brev, liksom nästan alla mina brev och skrivelser till Socialstyrelsen, har förblivit obesvarade. Hur det skall tolkas vet jag inte.