Frågor rörande offentlig rätt med efterlysning av svar och referenser

Lena Hellblom Sjögren, filosofie dr, legitimerad psykolog

Frågor som väckts i mitt arbete som psykologisk sakkunnigutredare?

 

  1. Gäller grundlagens krav på saklighet och opartiskhet i myndighetsutövning också socialsekreterare?

 

  1. Har det förekommit att någon dömts för brott mot denna grundlagsbestämmelse?

 

  1. Har det varit lagstiftarens intention att en socialsekreterare ska ha mandat att godkänna att en förälder kvarhåller ett barn hos sig, under tid som växelvis boende är beslutat av domstol och föräldrarna har gemensam vårdnad?

 

  1. När en förälder som kvarhållit barnet fått domstolens beslut ändrat så att den gemensamma vårdnaden upphört, och denna förälder vunnit ensam vårdnad, och den andra föräldern erhållit umgänge – är det i den situationen lagstiftarens mening att socialsekreterare ska kunna besluta att det domstolsbeslutade umgänget inte skall ske – efter att den kvarhållande föräldern gjort orosanmälan och påstått att barnen (som då träffat och haft roligt med den andra föräldern under flera domstolsbeslutade umgängen inför att övernattning skulle inkluderas i umgänget ) – inte vill träffa den andra föräldern?

 

  1. Har det varit/är det lagstiftarens intention att LVU ska användas i vårdnadstvister så att ett gemensamt barn placeras jml LVU hos den ena föräldern, den förälder som socialsekreterare/familjerättssekreterare anser bäst för barnet utan att denna BEDÖMNING underbyggts genom att en saklig och opartisk utredning genomförts?

 

  1. Vet domstolarna att det som kallas socialnämndens utredning är en socialsekreterares/familjerättssekreterares utredning som godkänts av socialnämndens fritidspolitiker, vilka inte kan ha insyn i de enskiilda fallen utan litar på sina tjänstemän?
  1. Vet domstolarna om att socialsekreterare/familjerättssekreterare har 3.5 års generalistutbildning till socionomer, under vilken de, mycket genom grupparbete och litteraturstudier, lärt sig lite om många olika saker?

 

  1. Vet domstolarna om att socialsekreterare/familjerättssekreterare inte har några standardiserade utredningsmetoder, vare sig för att undersöka hur barn om vilka det görs orosanmälningar, mår – trots att t.ex. KIDSCREEN utvecklat av WHO finns?

 

  1. Eller för att ta reda på hur barnen själva upplever respektive förälders beteende -trots att, ett under sex decennier av Ronald Rohner utvecklat och, nu också i Sverige validerat, utredningsverktyg finns: Parental Acceptance Rejection Questionnaire, PARQ-child?

 

  1. Vet domstolarna om att socialsekreterare/familjerättssekreterare, inte så som sjukvårdspersonal, har strikta dokumentationskrav, bindande nationella riktlinjer att följa, eller checklistor, de har ett formulärsystem inköpt med licensavtal kallat BBIC, Barnets Behov I Centrum, varifrån olika rubriker används vilka har givit utredningarna en mer enhetlig struktur, men därför inte en ökad tillförlitlighet?

 

  1. Vet domstolarna om att socialsekreterare/familjerättssekreterare inte har krav på sig att autentiskt dokumentera sina samtal med barn?

 

  1. Vet domstolarna om att det av socialsekreterare/familjerättssekreterare inte krävs att göra noggranna, sakligt grundade, sociala anamneser, eller att dessa myndighetspersoner saknar kunskaper om källkritiska utredningsmetoder, om hur minnet fungerar, och om påverkan barn kan utsättas för – och de själva – av föräldrar med flera, skickliga i att manipulera och förvanska/förvränga familjehistorien och uppgifter om vad barnen skulle ha sagt?