Brev till Psykologförbundets etikråd om vikten att uppmärksamma psykisk barnmisshandel augusti 2010

Till Kristina Taylor

och Per Magnus Johansson                                            Fagersta den 2 augusti 2010

Psykologförbundets Etiska Råd

 

Hej,

Kristina sa i telefon att Etiska Rådet inte vill ha skriftliga svar. Mot bakgrund av de tre anmälningar som gjorts mot mig i likartade vårdnadskonfliktfall tycker jag det är viktigt att jag i skrift berättar om att avskiljanden av barn från en mamma eller en pappa utan sakligt och opartiskt utredd grund är något man i ett stort antal länder har observerat, och som dokumenterats skada barn.

Utifrån det Kristina och jag talade om, etiska hänsyn till en vuxen som kan känna sig kränkt, har jag reflekterat vidare och tagit hjälp av två olika grovt skisserade typfall:

  1. En pappa/mamma som sexuellt utnyttjat sitt barn kan känna sig kränkt då jag beskriver och analyserar att hans/hennes barn skadats av det han/hon gjort mot barnet. Kan jag avstå från att solidarisera mig med barnet? Kan jag låta bli att i första hand se till barnets behov och barnets bästa? Svaret är självklart nej.
  2. En mamma/pappa som utnyttjat sitt barn för att i en vårdnadstvist vinna egna fördelar kan känna sig kränkt av att jag beskriver och analyserar att hennes/hans barn skadats av det hon/han gjort mot barnet. Kan jag avstå från att solidarisera mig med barnet? Kan jag låta bli att i första hand se till barnets behov och barnets bästa? Svaret är också i detta fall för mig ett självklart nej.

Sammanfattningsvis anser jag att etiska hänsyn framför allt måste tas till barnet.

I de fall då det på ett tillförlitligt sätt kunnat konstateras att ett barn utsatts för fysiska övergrepp i sitt hem anser de flesta av oss att det är självklart att barnet skall tas från den förälder som utsätter barnet, och skyddas. Det är inte lika självklart att ta barnet från den förälder som efter noggrann utredning visat sig utsätta barnet för psykiska övergrepp och skydda barnet mot fortsatt psykiska övergrepp.

En form av psykiska övergrepp mot barn är de som ibland sker i svåra vårdnadskonflikter då en förälder påverkar barnet att ta avstånd från den andra föräldern. Att barnet har behov av nära kontakt med båda sina föräldrar, och att det är barnets lagliga och mänskliga rättighet kommer i dessa fall helt i bakgrunden – och barnet skadas på kort och på lång sikt.

Sedan 1990 har jag arbetat som psykologisk sakkunnigutredare, huvudsakligen med komplicerade sexualbrottmål och vårdnadsmål. Sedan våren 2009 har jag forskningsstöd för projektet ”Barnets bästa och barnets mänskliga rättigheter i svåra vårdnadskonflikter.”

En internationellt sammansatt grupp av forskare och praktiker, där jag ingår, har utarbetat ett förslag samt en bibliografi, vilket underställts de kommittéer som arbetar med ICD 11 och DSM 5. I förslaget finns redogörelser för PAS/PAD-begreppets giltighet och tillförlitlighet, näraliggande diagnoser och forskningsreferenser. Målet är att PAS/PAD skall inkluderas som diagnos i kommande utgåvor av dessa internationella diagnosmanualer.

Ni kan ta del en sammanfattning av förslaget (2010): Bernet, W., von Boch-Galhau,W., Baker, A.J.L., Morrison,S.L: Parental Alienation, DSM-V, and ICD-11, The  American Journal of  Family Therapy no 2 (Volume 38): 76-187.

Hela förslaget kommer i bokform hösten 2010: Bernet, W. et al: Parental Alienation, DSM-5, and ICD-11.

I Sverige finns två socionomer som insett vikten av skyndsam hantering då föräldrar skilt sig och inte kommit överens. De vet att barnen behöver ha kontakt med båda sina föräldrar, och har lärt sig identifiera otillbörligt avskiljande av barn från en älskad förälder genom den andra föräldrapartens agerande. De har skrivit en bok (2005): Gösta Emtestam, Agneta Svensson: Vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Att handlägga och skriva utredningar enligt S-modellen, 2005.

 

Oberoende empiriska observationer

Företeelsen beskrevs i USA under 1980- och 1990-talen av flera av varandra oberoende psykiater, vårdnadsutredare, psykologer, forskare (Wallerstein&Kelly, 1976, Johnston et al, 1985, Gardner 1985, 1987, 1992, Clawar &Rivlin, 1991, Bricklin, 1995, Kopetski 1998).

Det var i tiden parallellt med att man fått ny vårdnadslagstiftning i USA så att också pappor kunde bli vårdnadshavare. Tidigare hade vårdnaden om barnen vid skilsmässor gått till mammorna.

Företeelsen har efter detta observerats och bekräftats i ett stort antal länder, det hålls internationella och nationella PAS-konferenser. I Sverige har jag sedan mitten av 1990-talet försökt  att sprida kunskap om denna företeelse. Som psykologisk utredare har jag observerat  avskiljande utan grund och påverkan på barnet till att ta avstånd från en tidigare älskad mamma eller pappa i ett 70-tal fall.

Det viktigaste arbetet, att förebygga att barnen avskiljs från sin ena förälder då föräldrarna skiljs, är ännu i sin linda. Men hoppingivande erfarenheter, av att fokusera barnets behov av nära kontakt med båda sina föräldrar, och behovet av korta handläggningstider för att få en sådan ordning på plats, finns bl.a. i Tyskland (den s.k. Cochem-modellen).

 

Avståndstagande beteende hos barnet mot en förälder

Barnpsykiatern Richard Gardner gav företeelsen han och flera kollegor observerat, ett namn, PAS=Parental Alienation Syndrome. Gardner hade sedan 1950-talet arbetat med skilsmässofamiljer. Han var medicinare och valde att beteckna denna empiriskt dokumenterade företeelse ett syndrom – jämför Downs syndrom. De barn han observerade uppvisade ett kluster av olikartade symtom som alla hade en gemensam grund. Det rörde sig om ena förälderns programmerande påverkan på barnet att ta avstånd från den andra föräldern. Denna förälder hade inte gjort barnet illa.

Finns en substantiell och sakligt dokumenterad grund i form av t ex övergrepp går det inte att tala om det slags föräldra-alienation som Gardner med flera i hans efterföljd kallat PAS.

Gardners bok om PAS från 1992, samt två ytterligare böcker av honom där PAS, fanns med i den selektiva lista med 39 referenser som American Psychological Association 1994 upprättade för vårdnadsbedömningar i skilsmässofall. Detta skrev den amerikanske psykologen Richard Warshak i inledningen till The International Handbook of Parental Alienation Syndrome  2006.Warshak behandlar problematiken i en nyutgåva av sin bok Divorce Poison. How to Protect Your Family from Bad-mouthing and Brainwashing, 2010. Richard Warshak och hans kollega Mark Otis har utarbetat ett pedagogiskt internatprogram där tidigare åtskilda barn och föräldrar kan få hjälp att återförenas. Det kallas Family Bridges, och erfarenheterna hittills är goda, berättade de på den stora kongressen om alienation som AFCC, Association  of Family and Conciliation Courts, anordnade i Denver i juni 2010. Två socionomer från Sverige berättade också i en workshop på denna stora kongress om sitt projekt ”Barn i svåra vårdnadsstrider.”En av dem var socionomen Marianne Gabrielsson, Hägersten-Liljeholmen,  som är  projektledare .  I projektet har man inspirerats både av den s.k. Trondheimsmodellen för effektivare domstolshantering, samt av den amerikanska psykologen Robin Deutsch. Hon och flera kollegor har bl a utvecklat arbetet med så kallade föräldrakoordinatorer.

 

Två internationella antologier med olika infallsvinklar på den empiriskt observerade företeelsen att ett barn utan grund påverkats till att ta avstånd från en älskad förälder, den företeelse, som hittills kallats PAS, har givits ut, jag har medverkat i båda:

(2003) von Boch-Galhau, Kodjoe, Andritzky & Koeppel (ed.): Eine Interdisziplinäre Herausforderung fur scheidungsbegleitende Berufe. Internationale Konferenz, Frankfurt (Main), 18.-19. Oktober 2002, VWB, Verlag fur Wissenschaft und Bildung, Berlin.

(2006) Gardner, Sauber, Lorandos (Eds.): The International Handbook of Parental Alienation Syndrome. Conceptual, Clinical and Legal Considerations, Charles C Thomas Publisher, Ltd, Springfield, Illinois, USA.

 

PAS/PAD har åberopats i många domstolar

I många länder, i Europadomstolen, och nu också i svenska domstolar har domarna i sina domslut dömt till förmån för den förälder som i handling visat att hon/han har förstått att barnet har behov av båda sina föräldrar (se t ex Dom från Solna tingsrätt 2009-04-24 i Mål nr T 8421-07).  Det är en dom som fastställts av hovrätten. Domslutet har dock ej hittills efterlevts, till men för de involverade barnen.

 

Kritik av PAS/PAD begreppet

Gardner och PAS har utsatts för kritik, bl a från feminister. Kritiken från detta håll kan ha sin grund i att de inte förstått att företeelsen som benämnts PAS/PAD är en könsneutral företeelse.

Övriga kritiker av PAS-begreppet har menat att begreppet inte har validitet eller reliabilitet. Dessa invändningar bemöts i det förslag till ICD-11 och DSM-5 som vi i den internationella arbetsgruppen har utarbetat.

 

Jag funderar över etikfrågor i varje utredning jag gör, bl a utifrån det fall jag skickar med. Det handlar om en 9-årig pojke som utan sakligt och opartiskt utredd grund avskildes från sin mamma den 17 juli 2006, och sedan dess inte fått ha någon kontakt med henne.

Kristina sa att ni har nästa möte i Etikrådet i slutet av augusti, så jag ska ringa Dig Per Magnus innan dess.

 

Vänliga sommarhälsningar

Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog, Villa Udden, 73730 Fagersta   Tel. 0223-12080

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s